Rond 6 av IM-turneringen innebar att det hettad till i toppstriden. Ledande Johan Hultin fick sträcka vapen mot Jens-Ove Fries-Nielsen, som därmed ligger samman med landsmannen Jacob Carstensen en halva bakom Johan och Patrick Zelbel.

Linus Johansson spelade Franskt mot Harald Berggren Torell och mot dennes Tarraschvariant försvarade han sig med 3.- Sf6. Efter öppning av f-linjen såg Johansson möjligheten att ge en kvalitet för sönderslagen vit rockadställning och bonde. Johansson spelade energiskt på kungsflygeln och pressade det vita försvaret och i ett försök att skapa motspel mot svarts centrum gav Harald sin f-bonde. Det visade sig att Johansson stod väl rustad mot manhemitens avsedda taktiska tricks och efter trettio spelade drag hade Harald kombinerat bort två lätta pjäser. 0 – 1 till Johansson.

Jacob Carstensen öppnade partiet mot Tom Rydström med Katalanskt. Trots ett antal avbyten såg inte ställningen helt uttömd ut när parterna enades om att dela poängen efter knappa timmen. Remi.

Ari Ziegler inledde med 1. d4 och fick möta Patrick Zelbels Nimzoindiska försvar. Centrum tog form av en vit isolani och efter närmare tjugo drag kunde Ziegler stöta med den och förvandla centrum till ett bondelöst sådant. Han låg efter i utvecklingen, vilket tysken nyttjade till att byta av en pjäs och ge vit en isolerad bonde. Zelbel hade också en antydan till stark springare mot dålig löpare, en ställningsfördel som förstärktes när tysken ryckte fram med de egna bönderna till vita rutorna. När de svarta fördelarna förenades med att svarts kung stod mer aktivt blev det tydligt att Zelbel hade fördel, även om Ziegler resignerade kanske innan de flesta åskådare hunnit förstå vad som var i faggorna. 0 – 1 till Zelbel.

Johan Hultin inledde med 1. d4 och fick tampas med en udda dragföljd av Skandinaviskt ur Jens-Ove Fries-Nielsens fatabur. Fries-Nielsen spelade, troget sin stil, öppet och bytte av vits enda centrumbonde och ryckte sedan fram med sin egen e. När Johan gick på bonderov på damflygeln uppstod en slagväxling som mynnade ut i dels att dansken fick åter sin bonde, dels att bondeställningen blev obalanserad med tre mot en på damflygeln för vit och fyra mot två på kungsflygeln för svart. Spelet kom att styras av denna obalans, där båda parter ryckte fram med sitt eget bondeflertal. Under tjugo drags tid skedde ett ömsesidigt avancemang, där det till en början såg ut som att  Johans stod bra, men där Fries-Nielsen efter dryga fyrtio drag visade sig ha lättare att med sina pjäser samtidigt understödja de egna bönderna och stoppa de hultinska. 0- 1 till Fries-Nielsen.

Rahul Kumar öppnade med 1. d4 och fick emot sig Jonathan Westerbergs holländska Leningradvariant. Kumar byggde sin vana trogen bondekedjor, som Westerberg sökte sprätta upp. Kumars långsamma damflygelspel gav ingen återbäring, men på andra kanten lyckades stockholmaren öppna linjer mot vits kung. Kumars kung klarade sig efter avveckling, men samtidigt hade en svart bonde letat sig fram till friläge på f3. I det följande springarslutspelet blev den en avgörande faktor. 0 – 1 till Westerberg.

Efter 6 ronder leder Johan Hultin och IM Patrick Zelbel på 4½ poäng före FM Jacob Carstensen och IM Jens-Ove Fries Nielsen på 4, FM Linus Johansson på 3½ poäng, Rahul Kumar på 3, Tom Rydström och FM Jonathan Westerberg på 2, IM Ari Ziegler på 1½ samt Harald Berggren Torell 1 poäng.

Partierna från rond 6 av stormästarturneringen och IM-turneringen hittar du här.
Tabell för IM-turneringen hittar du här.

I rond nummer 5 råkade Johan Hultin ut för sin första poängförlust i skepnad av en remi med Harald Berggren Torell. Han leder fortfarande med en hel poäng före Patrick Zelbel, som skördade en seger mot Jens-Ove Fries-Nielsen, och Jacob Carstensen. Rahul Kumar spurtar frenetiskt och har tagit tre raka vinster den senaste tiden.

Jens-Ove Fries-Nielsen försvarade sig med Nimzoindiskt mot Patrick Zelbel. Efter att dansken hade rockerat långt var Zelbel inte sen att offra bonden och på så sätt öppna mot svarts nyuppspikade kungsställning. Fries-Nielsen strävade sin vana trogen efter motspel och kunde slå in mot vits kungsställning längs diagonalen mot f2, vilket dock skedde till priset av att damen som backade upp löparen hamnade i bryderi när den hotades. Hellre än att låta löparen gå förlorad valde Fries-Nielsen att släppa damen. Detta löste dock inte problemen med c-linjen och efter ett vitt kvalitetsoffer mot c6 hissade Fries-Nielsen vit flagg. 1 – 0 till Zelbel.

Tom Rydström spelade 1. e4 mot Rahul Kumar, som ställde upp sig försiktigt med d6, Sf6 och Sbd7 med en philidorartad uppställning, dock utan vitt Sf3. Vit rockerade långt och via framstöten h7-h5 kunde Kumar öppna h-linjen, som blev en front för tryck mot vits bönder på kungsflygeln. Rydström försvarade dessa så gott han kunde, men i längden var bönderna alltför framskjutna för att bekvämt kunna understödjas. Efter fyrtiodragsstrecket förvärrades Rydströms problem genom att tornen fick ont om fält och med pjäs under kapitulerade han. 0 – 1 till Kumar.

Ledande Johan Hultin spelade Sicilianskt mot klubbkamraten Harald Berggren Torell, som ställde upp sig slutet. Johan stötte i centrum med d6-d5 och via pjäsavbyten uppkom en centrumställning med vit d4 mot svart d5. Ett dambyte på e5 löste upp denna ställning och gav Johan en merbonde som dock Harald kunde ta tillbaka på kungsflygeln omgående. Med lika material i torn med löpare koncentrerades spelarnas uppmärksamhet mot d-linjen, där Johan hade en fribonde. Uppgifter partiet talade om att fördel fanns någonstans, men i verkigheten lyckades Harald blockera och kringränna bonden. Remi.

Linus Johansson spelade Damgambit mot Jacob Cartensen, som kontrade med Slaviskt.. Carstensen spelade snabbt det befriande e7-e5  Livligt spel uppstod kring en spikad springare just på fältet e5, men via en del finurligheter löste spänningen upp sig. Kort rockad från vit och lång från svart garanterade fortsatt händelserikt spel. Dansken öppnade  linjer mot den vita kungen och gav sedan också kvalitet för att skapa kungsangrepp med dam och springare. En munter slagväxling uppstod som till sist mynnade ut i slutspel med dam och torn med en merbonde för Johansson. Troligen bedömde båda spelarna ställningen som balanserad, ty de enades om remi.

Jonathan Westerberg spelade Engelskt mot Ari Ziegler, som bemötte öppningsvalet med någon sorts dubbelfianchetto. B-linjen öppnades, men Westerberg korkade igen den med en springare. På andra sidan av brädet expanderade Ziegler med g6-g5, vilket  ledde till att h-linjen öppnades genom ett vitt h3-h4. Den linjen använde Ziegler till att offra en kvalitet på h2, följt av en avdragare på långa diagonalen. Det var dock inte enkelt att få fram fler pjäser i angreppsposition för göteborgaren, utan det blev i stället Westerberg som släppte fri sin springare från b5 och iscensatte ett angrepp mot fältet och bonden f7. Det gav Ziegler tillfälle att låta dam och torn tränga in och angripa vits kung längs första raden. Ställd inför hotet att bli jagad ut på brädet med kungen valde Westerberg att offra kvalitet för remischackar. Remi i ett händelserikt parti.

Efter 5 ronder leder Johan Hultin på 4 poäng före FM Jacob Carstensen och IM Jens-Ove Fries Nielsen på 3, IM Patrick Zelbel på 2½, FM Linus Johansson och Rahul Kumar på 2 poäng, Tom Rydström på 1½, IM Ari Ziegler, 1 poäng samt FM Jonathan Westerberg och Harald Berggren Torell ½ poäng

Partierna från rond 5 av stormästarturneringen och IM-turneringen hittar du här.

I den fjärde ronden av IM-turneringen fortsatte Johan Hultins segertåg med en synnerligen rafflande angreppsseger mot tyske Parick Zelbel. Johan leder därmed med en poäng före våra danska deltagare Carstensen och IM Fries Nielsen. Den statistiskt intresserade torde märka att endast fyra partier i de fyra första ronderna har slutat remi = 20%.

Patrick Zelbel valde att försvara sig Nimzoindiskt mot ledande Johan Hultin, som använde sig av Reshevskys variant med 4.e3 0-0 Sge2 följt av a2-a3. Det typiska avbytet av svarts svartlöpare mot Sc3 med åtföljande dubbelbonde för vit kom aldrig till utförande. I stället kunde vit expandera på damflygeln med a2-a3 och b2-b4 och ta hand om långa diagonalen med löparen. Tysken fick livligt pjässpel med inte minst sina ystra fålar, som fattade posto på de fina fälten c4 och e4. När Zelbel efter några drag klippte till med springaroffer på f2 jämte öppnande av löpardiagonalen mot vits kung trodde nog många att det var klippt för manhemiten. Materialet formerades så att Johan hade två lätta mot torn och tre bönder, men Johan hade som det skulle visa sig fler pjäser att sätta in i ett kommande angrepp som också snart var ett faktum. Snart fick den svarta kungen dansa när dam och två springare gick i närkamp. Det kostade en springare, men vit fick rik återbäring när kommande dubbelhot med schack bar frukt. Efter 39 drag hade Zelbel fått nog: 1 – 0 till Hultin.

Rahul Kumar spelade någon sorts Dambondespel mot limhamnaren Linus Johansson, som spikade in en häst på e4 med understöd av en stonewalluppställning i centrum. Johansson vräkte upp a-linjen och beredde sig tillträde med ett torn, medan indiern lugnt deffade bakom sina linjer. Johansson fortsatte med ett skenkvalitetsoffer och fortsatta bondeframstötar i centrum, men Kumar fortsatte sin defensiv med ett orientaliskt lugn. Efter trettiotalet drag fick Kumar till dambyte och man får nog säga att Johansson vid det laget hade lekt rommen av sig. Kumar forcerade de låsta bondekedjorna och efter några avbyten återstod torn, två lätta och fyra bönder på var sida. Via en småfinurlig slagväxling byttes de lätta pjäserna av med övergång till ett tornslutspel med fyra bönder var. Här borde nog limhamnaren framtvingat byte också av de centrala bönderna, men han försummade detta och fick i stället se indierns  kung ansluta sig till fribonden på d samtidigt som Johanssons fribonde gick förlorad. Nu var goda råd dyra för Johansson som fick se Kumars kung bereda väg för den sista vita bonden på tekniskt klanderfritt vis. 1 – 0 till Kumar.

Jens-Ove Fries-Nielsen öppnade sitt parti mot Jonathan Westerberg med slutet Sicilianskt. Efter att en inkilad vit e-bonde bytts av antog dock bondeställningen fransk karaktär med halvöppen svart f-linje, efterbliven svart e-bonde och vit bonde d4 under visst tryck. Efter avbyten kunde vit tränga in i svarts ställning via den öppna c-linjen. Partiet fick ett plötsligt slut när ett avbyte avslutades med att ett westerbergskt torn fann sig fångat inne i den vita ställningen. 1 – 0 till Fries-Nielsen.

Harald Berggren Torell prövade ånyo sin treradersöppning med d6 och Sf6, som efter c7-c5 ledde in i en siciliansk typställning mot danske Jacob Carstensen. Dansken rockerade långt och hann byta svartlöparna innan Harald visste ordet av. Efter att Harald, kanske något oförsiktigt, ryckt fram med sin kungsbonde visade han sig stå inför ett danskt dubbelhot mot Sf6 och Th8, vilket inte Carstensen missade. Harald jagade den vita damen och hade till synes avskurit dess reträttväg, men med torn mer öppnar sig ofta offensiva möjligheter. Carstensen gav en pjäs av sitt överflöd och kunde i kölvattnet av detta omvandla sin dam till en återupplivad angripare. 1 – 0 till Carstensen.

Rondens längsta uppgörelse var den mellan Ari Ziegler och Tom Rydström från Växjö, där den förre spelade Damgambit och den senare antog. Sedan Rydström angripit vits centrum med framstöten e7-e5 uppstod en ställning med isolerad vit d-bonde och fritt pjässpel i en öppen ställning. Ziegler sökte angrepp mot Rydströms korta rockadställning och fick till en del hot, som dock smålänningen parerade ganska enkelt. I Zieglers iver att gå ur varje antydan till dragupprepning bar det sig inte bättre än att Rydström till slut kunde erövra den centrala bonden d4. Ziegler sökte allt mer desperat motspel och samma förlopp upprepade sig: Rydström erbjöd avbyten och eventuella dragupprepningar, Ziegler avböjde och gick ur och till slut föll den vita b-bonden också. I ett långt parti sökte Ziegler återigen kungsangrepp, men under tiden avancerade Rydström på motsatt kant och skaffade en ny dam. 0 – 1 till Rydström.

Efter 4 ronder leder Johan Hultin på 4 poäng före FM Jacob Carstensen och IM Jens-Ove Fries Nielsen på 3, IM Patrick Zelbel på 2½, FM Linus Johansson och Rahul Kumar på 2 poäng, Tom Rydström på 1½, IM Ari Ziegler, 1 poäng samt FM Jonathan Westerberg och Harald Berggren Torell ½ poäng.

Partierna från rond 4 av stormästarturneringen och IM-turneringen hittar du här.

Den andra ronden av Manhems stormästarturnering bjöd än på kamp och kunde slutföras helt utan remiavslut. Man kan notera att Victor Nithander skördade sin första vinst i mötet med norske IM Torstein Bae.

Gårdagens segerherre John Paul Wallace plockade fram Kungsindiskt med de svarta pjäserna mot Daniel Semcesen, som expanderade på kungsflygeln med h3-g4 följt av kort rockad. Vit kunde hålla ställningen i ett fast grepp, blockera svarts motspel och själv utnyttja h-linjen till ett framfusigt intrång med sitt torn. För att hålla vits pjäser ute offrade australiensaren en kvalitet, men till priset av förlorad kontroll av en ruta i sitt läger. Detta möjliggjorde en kombination från skåningen, som gav torn för tillgång till en vinnande gaffel. Wallace valde att i stället spela med två lätta pjäser för dam, men insåg snart kampens hopplöshet. 1 – 0 till Semcesen.

Emanuel Berg provade Morragambit i sitt vitparti mot Erik Blomqvist, som avböjde. Följden blev en ställning där Berg tack vare bönder på c4 och e4 hade terrängfördel. Stockholmaren försökte kontraslå i centrum, men Berg drog nytt av att ställningen öppnades och fick starkt pjässpel. Via ett kvalitetsoffer fick de vita pjäserna farliga hot mot den vidöppet exponerade svarta kungen. Damerna byttes av, men vits attackstyrka av torn och tre lätta pjäser var för mycket för svart och efter dryga fyrtio drag fick han kasta in handduken. 1 – 0 till Berg.

Eduardas Rozentalis spelade Spanskt som vit och bemötte Axel Smiths Berlinerförsvar lugnt med d2-d3. Efter att bonden några drag senare hade vågat sig fram till d4 blev det bondeavbyte på e5 och en symmetrisk bondeställning. Genom en slug springarmanöver framtvingade litauern att Smith gav upp löparparet, som kom väl till pass för vit när ställningen öppnades. Smith slök ett par bönder, men Rozentalis fortsatte kraftfullt och kunde forcera en fribonde i centrum som snart blev helt ostoppbar. 1 – 0 till Rozentalis.

Kungsindiskt var öppningen mellan ’Tiger Hillarp Persson (vit) och Jasmin Bejtovic (svart) och efter c7-c5 jämte avbyte på d4 fick vit en terrängfördel inte helt olik den i partiet Berg – Blomqvist. Efter ett antal drags ganska lugnt manövrerande slog Hillarp till och bröt upp ställningen med bondebyte och bondeoffer. Vinden ven iskallt längs linjer och diagonaler och inom kort kunde Hillarp via ett kvalitetsoffer tränga in i motståndarställningen med en dam vinnande tornschack. 1 – 0 till Hillarp Persson.

Hemmasonen Victor Nithander spelade Jugoslaviskt mot Torstein Bae, som fick terrängfördel via bondeavancemang på kungsflygeln. Den aggressivt spelande Bae fick mothugg när Victor själv öppnade linjer på kungsflygeln och när Victor belägrade en ömtålig vit bonde föll denna med byte av den norska damen mot två torn. Bae försökte få i gång spel, men Victors kung gömde sig ute på kanten och de ettriga vita pjäserna fick svårt att hålla ihop varandra. Efter 38 drag fick Victor till  slut in ett dubbelhot mot de svarta tornen. 0 – 1 till Nithander.

Efter två ronder står Emanuel Berg på 2 poäng. Han följs av Victor Nithander, Daniel Semcesen, Eduardas Rozentalis och Tiger Hillarp Persson på 1½, vidare av John-Paul Wallace på 1, Jasmin Bejtovic  och Axel Smith på ½ samt Torstein Bae och Erik Blomqvist på 0 poäng.

Partierna från rond 2 av stormästarturneringen och IM-turneringen hittar du här.

Den andra ronden av Manhems IM-turnering såg Johan Hultin ta sin andra raka vinst, denna gång mot turneringens topprankade Jonathan Westerberg. Samtidigt remiserade Harald Berggen Torell med Ari Ziegler och kom med på kartan över poängplockare.

Linus Johansson ställde upp sig med Sf6, e6 och Lb4 mot Jens-Ove Fries Nielsens tilltänkta London-system. Johansson behöll en ställning utan svagheter och aktiverade sina pjäser, samtidigt som Fries-Nielsen hade kvar sin kung i centrum. Dansken försökte föra fram sina pjäser i angreppsläge, men Johansson tog tillfället i akt att slå vita bönder. Efter 33 drag föll även en Fries-Nielsensk kvalitet och slaget var förlorat. 0 – 1 till Johansson.

Jonathan Westerberg spelade Ben-Oni mot Johan Hultin, närmare bestämt den s.k. Ormen. Det blev i stället manhemiten som kunde ta hand om den långa svarta diagonalen. En svart bondeframstöt med f orsakade Hultin att formera bondekedjan h3-g4-f3-e4-d5, mot vilken svarade mer splittrade svarta bönder. Förenklingar vidtog till ett slutspel med dam och torn och fyra hultinska bönder mot tre westerbergska. Ytterligare förflackning följde ned till ett damslutspel med tre bönder mot två och alla bönder på kungsflygeln. En remi kunde ha legat nära till hands, men den vita ställningen rymde en stolthet i sin e-bonde som saknade svart motsvarighet. Svarts dam schackade så gott den kunde, men framemot sextiodragsstrecket började Johan få ordning på sin bondefalang, som avancerade. Svarts damschackar blev allt mer desperata och till slut kunde Johan gömma sin kung och tränga fram med e-bonden till sjunde raden med bud om mer. 1 – 0 till Hultin.

Rahul Kumar spelade Trompowskys angrepp mot Jacob Carstensen. Trompowsky-löparen jagades ned till g3 där den byttes av och efterlämnade en dubbelbonde som minne. Båda spelarna rockerade långt och Carstensen kunde etablera tryck mot Kumars svaga bönder och till sista erövra den bakre g-bonden. Momentet strax därefter kunde dansken utnyttja att Kumar litet oförsiktigt hade ställt damen på diagonalen ned mot sin egen kung. Med ett skenoffer vann Carstensen en central bonde och omedelbart därefter fick han tillfälligt en pjäs på en enklare avdragare. Med diverse tricks kunde Kumar hålla liv i partiet, men med torn och olikfärgade löpare ledde Carstensten med tre bönder. Marginalerna var ganska stora och han kunde föra hem partiet. 0 – 1 till Carstensen.

Patrick Zelbel frestade Tom Rydström med en Kungsgambit och nyttjade efter växjöitens klassiska svar 3.- g5 den lätt exotiska Quaade-gambiten 4. Sc3. Damerna byttes rätt snabbt av och ett materiellt lika slutspel uppstod. Som ofta sker i Kungsgambit fick vit den positionellt bättre ställningen med tryck på f- och h-linjen. Vit kunde nästla sig in i svarts passiva ställning och vann h-bonden. När också f-bonden skulle gå samma väg gav Rydström slaget förlorat. 1 – 0 till Zelbel.

Harald Berggren Torell förde de svarta pjäserna mot Ari Ziegler. Han ställde upp sig Gammalindiskt och bytte snabbt av svartlöparna med manövern Lf8-h6xc1. Ziegler skenoffrade sin h-bonde men fick snart tillbaka den. Svart höll kungen i centrum, kunde underminera vits centrumbönder och vann ett par bönder, men Ziegler hade hela tiden tillräckligt motspel. Utan fribönder fortsatte Harald ett antal drag, men Ziegler höll sig hela tiden inom remimarginalen. Delad poäng.

Efter två ronder står Johan Hultin och Jacob Carstensen på 2 poäng och följs av Patrick Zelbel och Linus Johansson på 1½, Jens-Ove Fries-Nielsen 1, Harald Berggren Torell, Tom Rydström, Jonathan Westerberg och Ari Ziegler ½ samt Rahul Kumar på 0 poäng.

Partierna från rond 2 av stormästarturneringen och IM-turneringen hittar du här.