På lördag spelas den fjärde ronden i Elitserien och Manhem tar emot serieledande Limhamn på hemmaplan. Med spelare som regerande sverigemästaren Stellan Brynell och Jonny Hector, båda stormästare, på toppborden är skånelaget inga dunungar. Våra pojkar bet dock väl ifrån sig i det inledande sammandraget och laddningen rapporteras vara på topp!

Matchen spelas i klubblokalen på lördag (12 nov.) med start kl. 11.00. Det finns servering och partierna kommenteras. Möt upp och heja fram de våra!

Klubbens representationslag visade lejonklon i Elitseriens inledande sammandrag i Stockholm i helgen. På programmet stod de tre urstarka stockholmslagen Sollentuna, Södra SASS och Rockaden och de våra spelade jämna matcher som gick hela tiden ut. Fredagsmatchen mot Sollentuna slutade 3-5, lördagsdrabbningen mot Södra SASS 3½-4½ och söndagsfajten med Rockaden 4-4.

Eftersom Manhem hör till de på papperet allra lägst rankade och vi nu mötte tre av de fyra förmodade topplagen ser det bra ut inför den kommande säsongen. Nästa match går hemma mot Limhamns SK lördagen den 12 november. Malmöpågarna är ytterligare ett väntat topplag och leder också serien efter en övertygande insats i helgen. Kan publikstödet gynna Manhem?

I vårt lag tog Joel Åkesson 2 poäng och nämnas bör även Philip Landgren, som erövrade 1½ poäng mot den ramstarka trion Emanuel Berg, Ralf Åkesson och Anders Olsson. Tabell och fullständiga bordsresultat (klicka på respektive dag) hittar du på Rockadens hemsida.

Den gångna lördagen var det stor avslutningsträff för de funktionärer som varit med om att dra Lag-EM-skutan i hamn. Många vittnesmål Europa runt tycks tyda på att arrangemanget blivit en stor framgång, som både vi göteborgare och svenskt schack i allmänhet kan sträcka på sig för.

Dagen inleddes med visning av en nyproducerad film om Lag-EM, signerad de schackspelande systrarna Krzymowska i Stockholmsrockaden. Filmen var välgjord och det har varit en hel del intresse för den utomlands, inte minst som det cirkulerar uppgifter om OS i Göteborg (dit är det långt, mycket långt).

Därefter spelades en snabbschacksturnering med deltagande av trettio man. Som sig bör höll sig manhemiterna väl framme: Rauan Sagit vann obesegrad före Björn Andersson. Den största överraskningen var nog ändå vår 80-årige oldtimer Hugo Florin, som slog sig in på fjärde plats på 5 poäng före ett koppel spelstarka namn!

Resultat: 1. Rauan Sagit 6½ (av 7), 2. Björn Andersson 6, 4. Hugo Florin 5, 7. Mats Eriksson 4½, 12. Said Outgajjouft 4, 18. Johan Granholm 3, 21. Niklas Sidmar 3 (som samtidigt var tävlingsledare), 24. Lennart Rydholm 2½, 27. Zdenko Naglic 2, 29. Stig Grönlund 1.

Som sig bör fick alla förse sig från ett dignande prisbord och alla fick också med sig Lag-EM-filmen på DVD.

Kvällen avslutades med gemensam middag på Rosencaféet i Trädgårdsföreningen och i den stunden var det nog många som gärna hade mönstrat på för ett Lag-EM till! Ett stort tack går till Niklas Sidmar, Göran Ström och Joosef Leppänen som satt bollen i rullning med SM, och naturligtvis också till SSF:s Göran Terninger, som basat för Lag-EM-satsningen.

Som kanske är bekant startar Elitserien den här helgen. Det är tre ronder fredag-lördag-söndag och Manhem spelar sina matcher i Stockholm och mot den urstarka trion Sollentuna SK – Södra SASS – SK Rockaden. Må lyckan stå de våra bi!

Matchresultat skall fortlöpande läggas ut på Rockadens hemsida och den som är intresserad av hur det går i det södra sammandraget, där bl.a. Skara SS och Limhamns SK, spelar, hittar resultat här.

Joel Åkesson är nu på hemväg från den urstarka 3. Klaus-Junge Open i Hamburg, som färdigspelades i dag. Han tog 6 poäng av 9 i ett startfält som rymde 21 stormästare – däribland svenske Thomas Ernst – och 17 internationella mästare. Joel var rankad 49 bland nästan tre hundra spelare och hans resultat får anses normalt: en remi mot tre stormästare och 5½ mot de sex lägre rankade motståndare.

Den 1-3 oktober spelades den årliga landslagsturneringen för flickor. I det svenska laget ingick vid fjärde bordet Ragna Löfgren, som tog 1½ av 5 mot ganska hårt motstånd. Sverige gjorde en bitvis god insats, men svarade dess värre för en plattmatch mot våra norska systrar och fick därmed belägga sjätte plats efter i tur och ordning Ryssland, Polen, Tyskland, Baden-Württemburg och Norge.

Referat och bilder från tävlingen finns på tyska schackförbundets hemsida.

Två manhemiter reser i dagarna till Tyskland i fina sammanhang.

Ragna Löfgren ingår i det flicklandslag över sex bord som reser till Hockenheim utanför Mannheim för att spela mot Norge, Tyskland, Baden-Württemberg, Polen och Ryssland. Lagledare är Mats Eriksson. Tävlingen spelas mellan lördag och måndag.

Klubbens förstalagsankare Joel Åkesson reser till Hamburg för att spela den 3. Klaus-Junge-Open. Joel är rankad som nummer 56 i ett startfält med 24 stormästare och totalt 312 spelare. I A-gruppen… Schackfestivalen går den 1-9 oktober och om den kan läsas på arrangörens hemsida.

Den gångna veckan fick Joel Åkesson chansen att delta i den klassiska Paul Keres´ minnesturnering i Tallinn. Keres hörde till den absoluta världseliten på 1950- och 1960-talet och är inte bortglömd i sitt hemland; tvärtom pryder hans ansikte en av de estniska sedlarna.

Joel var med i IM-gruppen och fick för första gången spela med den snabba betänketiden 90 minuter för hela partiet + 30 sekunder per drag. Han tog 3½ poäng över de nio ronderna, 1 poäng under normalresultat, men skördade med all säkerhet nyttiga lärdomar.

Turneringstabell hittar du här.

I motsats till vad kanske vissa hade väntat sig bjöd slutronden roligt nog på full kamp vid samtliga bräden. Det var som ville spelarna tömma ut sina sista krafter i en monumental slutansträngning. Överlägsen turneringssegrare blev som väntat Nicolai Vesterbæk Pedersen på 7 före Christian Kyndel Pedersen 5½, Bengt Svensson 5, Atle Grønn, Joel Åkesson, Rauan Sagit och Victor Nithander 4½, Thomas Rendle 3½ samt Philip Landgren och Karl Johan Moberg 3 poäng. Resultat:

Mellan Victor och Bengt Svensson uppstod en livlig teorivariant, när den senare försvarade sig med Najdorfvarianten i Sicilianskt. Manhemiten offrade bonde men fick tillbaka den med övergång i ett slutspel eller kanske snarare mittspel utan damer. Via ett springarutfall fick Victor en kvalitet, men kamratenspelarens lätta pjäser var pigga som mörtar och mot slutet av dragserien uppkom en dragupprepning som mynnade ut i remi.

Rauan valde som svart Tarraschvarianten mot Atle Grønn i en dragomkastad Damgambit. Ganska snart hade han den typiska isolerade bonden på d5, som efter en kanske tveksam springarmanöver blev svag. Rauan blev dock inte svaret skyldig utan gav damen för torn, lätt pjäs och aktivitet som emellertid visade sig vara av övergående karaktär. Ganska snart hade spelet förenklats till ett slutspel med dam och bonde mot torn och löpare där norrmannen hade en central fribonde på d-linjen. Gradvis kom Rauan allt mer passivt och när till slut bonden bröt fram över d6 var det dags att kapitulera.

Thomas Rendle försvarade sig med Iljin-Genevskij-varianten i Holländskt mot Philip. Britten fick en efterbliven bonde på d6 i behov av vård men i gengäld aktiva pjäser. Den aktiviteten tog han med sig in i ett slutspel med TL på var sida, där han lyckades omvandla den till en merbonde. Spelarna hade två mot två på kungsflygeln och en ensam fri a-bonde för britten; det såg inte lättvunnet ut, men rätt var det var befann sig den svarta kungen på mitten av brädet och kom till bondens undsättning utan att vit hade hunnit skapa motchanser på andra kanten. Vid sextiodragsstrecket gav Philip slaget förlorat.

Turneringsledaren Nicolai Vesterbæk Pedersen spelade vit mot Karl Johan i någon sorts Grünfeldartad spelöppningsvariant. Dansken fick löparparet, som med det fixerade centrum som uppstod dock inte var någon omedelbar fördel. Kalle ställde upp sina pjäser till angrepp mot vits framskjutna bonde på d5, samtidigt som båda sidor grubblade för glatta livet; efter femton spelade drag och alltså tjugofem kvar till tidskontrollen hade båda spelarna blott trettio minuter kvar. I en ställning med DTT och olikfärgade löpare stod Vesterbæk Pedersen aktivare, men båda klarade tidsnöden utan allvarligare lakuner. Tack vare en stark anfallslöpare på d5 var det dansken som hade chanserna och när Karl Johan gick fram med bönderna skapades ytterligare luckor att hålla ett öga på. I sjätte speltimmen trängde Vesterbæk Pedersen in med damen och i andra tidsnöden kunde inte Karl Johan hålla ihop ställningen.

Trots gårdagens svidande förlust signalerade Joel tidigt kamplust genom att i mötet med Christian Kyndel Pedersen välja Trompowsky. Dansken försökte med ett remianbud efter nio drag – en halv poäng saknades ju för IM-inteckningen – men fick nobben och i stället uppstod en laddad ställning med rockad åt olika håll. Båda spelarna öste på med bondestorm, men Joel var klart snabbast ur startblocken och kunde snart gripa initiativet. Kyndel Pedersen försvarade sig med näbbar och klor och kunde hålla ihop ställningen mot angreppet framåt. Då prövade Joel en kringgående manöver med en springare som via kungsflygeln tog sig in i svarts ställning. Dansken gav en kvalitet för den och försökte blåsa liv i sitt sedan länge avstannade angrepp på kungsflygeln. Joel var dock snabb med att kasta över torn och dam i försvaret och kunde kväsa det svarta försöket. Med IM-inteckningen som morot fortsatte Kyndel Pedersen att försvara sig segt och efter avbyten kom man in ett slutspel med två bönder var på damflygeln. När det sista springarparet byttes så att torn stod mot löpare började dock svarts försvarsresurser sina allt mer och efter nära åttio drag släcktes den danska IM-drömmen för den här gången.

Kan man måhända likna genomförandet av en schackturnering vid en människas livslopp? I så fall inträffar dess middagshöjd vid femte ronden, varefter man skulle kunna vänta sig att kraften gradvis sinar. Man skulle t.ex. kunna gissa att den åttonde ronden förde med sig tre snabba remier och kanske någon vinst där det glimmar till litet grand. Så blev dagens spel och med en rond kvar att spela toppar Vesterbæk Pedersen på 6, följd av Kyndel Pedersen på 5½ och Bengt Svensson och Rauan på 4½ poäng. Resultat:

Man har svårt att föreställa sig ett mera upplagt läge för en snabb remi än det i dagens danskderby. Kyndel Pedersen spelade vit och behövde 1 poäng av två för att nå IM-normen, medan Vesterbæk Pedersen var svart och ledde med en halva. Den förre spelade Spanskt och den senare valde som tidigare i turneringen Berlinerförsvaret. Efter drygt femton drag och dambyte hade lågoddsaren gått in.

Thomas Rendle spelade sin vana trogen Lb5 mot Sicilianskt, denna gång mot Atle Grønn. Efter tretton drag föreslog han delad poäng till norrmannens gillande.

Philip svarade med Neo-Archangelsk mot Bengt Svenssons spanjor. Efter ett mindre vanligt skenoffer på e5 från kamratenspelaren försvann centrumbönderna från brädet och ganska tidigt enades spelarna om remis.

Joel valde Fransk Winawer mot Rauan, som undvek det tematiska löpar-springar-bytet på c3 genom tidigt Se2. Joel ådrog sig tidigt svagheter på de svarta fälten och när kungen blev fast i centrum utnyttjade Rauan tillfället att med ett springaroffer slita sönder skyddet för majestätet. Efter ett veritabelt gatlopp ändades den svarta kungens liv på e3. Sportsligt nog lät Joel sin unge motståndare utföra matten.

Karl Johan spelade vit mot Victor i den klassiska varianten av Kungsindiskt. Centrum blev låst och Victor fick tidigt byta av svartlöparna, men i gengäld hade vit terrängfördel. Karl Johan offrade en kvalitet och fick två bönder för den, men resultatet blev en låst ställning där det var svårt för någondera parten att komma vidare. När fyrtiodragskontrollen var avklarad delades poängen därför broderligt.