Schack
Man tror att schackspelet skapades i Indien vid slutet av 500-talet. Därefter har spelet färdats med soldater och handelsmän via Persien till Arabien och därifrån vidare till Europa. Spelet var väl spritt under medeltiden och användes bl.a. som ett medel för vadhållning. För ungefär fem hundra år sedan ändrade man reglerna genom att ge dam och löpare ökad rörelsefrihet och det spel som nu är spritt över hela världen skulle man kunna kalla “europeiskt schack“.
Man har diskuterat schackspelets väsen och en i schackkretsar ofta ställd frågeställning är om schack är konst, vetenskap eller sport. “Schack är framför allt kamp“ sade schackets andre världsmästare Emanuel Lasker och i dag anser de flesta att schacket är sport. Det fysiska momentet är utan betydelse – det spelar ju ingen roll hur exakt man placerar sin pjäs i dess nya ruta – men kampmomentet är mycket uttalat. Schack kräver stark koncentration och vilja, ett parti kan pågå i flera timmar, motståndaren befinner sig mycket nära hela tiden och gör sitt bästa för att bjuda motstånd. Schack är inget för mesar.
Svenskt schacks stoltaste stund inföll 1937, när vi kom tvåa i schack-OS, spelets näst viktigaste tävling (efter VM), som spelas för fyramannalag vartannat år. I dag är Sverige rankat tjugosjua på Världsschackförbundet FIDE:s lista. Det kanske inte låter så imponerande, men får inte glömma att schack är en sant globalt sport med ungefär 150 medlemsländer.
Manhem
Bland lekmän är Manhem mest känt som en elitklubb. Vi spelar också i Elitserien, senast med en sjätteplats som resultat. Klubben har dock ingen elitprofil utan ser de tre stödbenen Bredd – Elit – Ungdom som likvärdiga. Vi vill sprida schacket till fler och fler och utveckla våra egna spelare. I vårt elitserielag är de allra flesta fostrade i de egna leden, ofta sedan junioråren. För några år sedan fastställde styrelsen de tre kärnvärdena Strategi – Schackglädje – Helhet och det är det sista av dessa som betonar att alla delar av klubben har nytta och glädje av varandra. För ungdomarna innebär detta fördelen att fostras i en klubb där man tidigt kan mäta sina krafter med vuxna som är glada amatörer, men där man också kan lära sig av starka spelare. Klubbens motto är talande nog “Schackglädje åt alla“.
Manhem har medlemmar med födelseår mellan 1925 och 2004 och det är vår önskan att hos ungdomarna grundlägga ett livslångt intresse för schack – och kunna ge dem en meningsfull verksamhet under hela den tiden.
I det bifogade reklambladet kan man läsa ytterligare om vår klubb.
Vår ungdomsverksamhet
Ungdomsverksamheten består av träning och tävling. Träningen bedrivs i grupper som träffas i klubblokalen en kväll i veckan. Vi använder Sveriges Schackförbunds officiella material Caïssas stege (Caïssa är den förmodade schackgudinnan) och våra tränare är utbildade på dessa material i Tränarskolan, som är förbundets utbildning för ungdomstränare.
I höststarten har vi åtta träningsgrupper som ligger på måndagar (2), tisdagar (1), onsdagar (2) och torsdagar (3). För att undvika kollisioner med kvällstävlingar med längre betänketid strävar vi efter att lägga de starkare grupperna på torsdagar. Vanligtvis riktar sig dessa främst till ungdomar på högstadiet och uppåt. Antalet grupper är som regel något större på vårarna.
Som tidigare nämnts är schack en tävlingssport. För barnen i Göteborg är det s.k. Knatterallyt för låg- och mellanstadiebarn de viktigaste tävlingarna, i synnerhet på lågstadiet. På mellanstadiet tillkommer en del resor. Lagtävlingarna Schackåttan (utanför Malmö på våren) och Rockadenjunioren (i Stockholm på senhösten) är fasta punkter i tävlingskalendern. Det är viktigt att det händer nya saker allteftersom man har hållit på med schack ett par år, annars finns det risk att det går slentrian i det.
När barnen lämnat det rena basstadiet, oftast i femte-sjätte klass, vill vi gärna lotsa in dem i spel av tävlingar med längre betänketid och med protokollföring av partierna. Vi brukar börja med att öva i träningsgruppen och när vi bedömer dem mogna kan de spela i klubbturneringen med vuxna (och andra barn). Det är en stor grej när man vinner mot en vuxen första gången! Det finns också en allsvensk serie som sträcker sig från Elitserien ned till division VI. Där brukar vi ha med några ungdomslag.
Ibland kan man höra resonemang om att lille Leif “inte är tillräckligt bra för att tävla“ utan att han skall träna och bli bra först. Det fungerar ytterst sällan på det viset. Det är gott och väl att förstå olika knep och principer på träningen, men det är först vid tävling som ny kunskap får användas praktiskt. Barnen spelar visst på träningarna, men det är inte alltid det sker med någon större koncentration. På tävling infinner sig ett bra pirr i kroppen som sporrar till koncentration och ansträngning. Att vara med på tävling är ett sätt att träna eller helt enkelt bara att spela schack. Det är inte så att vi från klubben drömmer om att klubbens barn skall komma från tävlingarna tungt lastade av pokaler och kunna ta åt oss äran av detta. Det är helt enkelt roligt att spela schack och genom att säga nej till tävlingar säger man också nej till en väsentlig del av schackspelet.
Hösten
Klubbmästerskapen i tre olika åldersgrupper är förstås viktiga. För lågstadiebarnen är de fyra rallytävlingarna huvudnumret i övrigt och för mellanstadiebarnen tillkommer resan till lagtävlingen Rockadenjunioren i december.
Mer förfarna mellanstadiebarn och äldre ungdomar kan spela i Allsvenskan, som spelas några söndagar och är en viktig tävling är den om Skol-SM. Förra året arrangerade vi den tävlingen själva men i år spelas den 15-17 oktober i Svedala utanför Malmö. Manhem ordnar givetvis en gemensam resa dit.
I Allhelgonahelgen ordnar vi vår internationella elitturnering Manhem Open (upp till 15 år) och i november går Juniorallsvenskan (upp till 20 år), denna gång i arrangemang av oss själva.
Hjälp
Mats Eriksson
Ordförande och ungdomsansvarig