Mats Eriksson Minnesord

Mats Eriksson (1958-2022)
Schacksällskapet Manhems hedersmedlem tillika tidigare ordförande Mats Eriksson har avlidit 63 år gammal. Manhem och schacksverige är i djup sorg.

Dödsannons kom i GP 12/2. Begravningen skedde den 17/2 i Sankt Markus Kapell med över 30 schackspelare från tiotalet olika klubbar närvarande. Bilder nederst i inlägget. Mats kommer jordfästas i en familjegrav vid Kvibergs kyrkogård.

   

Mats växte upp på Virvelvindsgatan, som ligger på Hisingen i Göteborg. På sin nioårsdag fick han ett schackspel av sina föräldrar och det verkar ha kommit väl till användning. Mats spelade mycket med sina kamrater och bildade även en “låtsasschackklubb”. På våren innan sin tioårsdag uppmuntrade Mats mor honom att börja i klubb och valet föll då på Lundby SS (som låg närmast, heter numer Götaverken-Lundby SK). Vid sin tävling där noterade Mats “flera framgångar”. Han vann ett parti på tid, fick remi genom motståndarens pattsättning och fick beröm för spelet efter ett förlustparti. Insikterna att det kan vara väldigt motigt ibland (inte minst i schack) och att även små framgångar ofta är värda att uppmärksamma var troligen något som kom på allvar senare, men det är ändå roligt att Mats kom ihåg dessa mindre framgångar så långt efter. I något läge mycket senare skulle det för övrigt visa sig att Mats tidigt i sin schackledarkarriär tagit tid att kopiera och spara ner en mycket kärnfull text(länk) från Växjö SKs f.d. ordförande Rune Idlinge (död 2003). Gällande hur en god förlorare i schack uppträder. Som Mats f.ö. gav filnamnet .MORAL med stora bokstäver. Det är på något sätt svårt att tänka sig att en hel del av dagens spelare skulle lägga sådan tanke vid hur man hanterar en förlust bra. För Mats var dock gott uppträdande av stor, stor vikt. I alla lägen.

Mats intresse för schack falnade dock oväntat under samma höst. För en som var så förknippad med schacket som Mats var skall det på något sätt noteras att han hade flertalet andra intressen och säkerligen även som ung. Det skulle dröja till Spassky-Fischer matchen 1972 innan schackintresset vaknade till liv hos Mats igen. Trots att Mats höll på Spassky (Fischer uppträdde sig konstigt) så vann Fischer och det i en mycket omskriven match även i svenska pressen. Mats följde det hela med stort intresse. På hösten 1972 gick han med i en skolschacksgrupp under ledning av Albin Rosén och där träffade han kamraten Magnus Tillfors. De träffades senare hemma hos varandra och denne Magnus, som var med i Manhem, lyckades övertala sin kamrat att gå med i Manhem. Mats gjorde sitt inträde i klubben år 1973 och var med till sin död. Möjligen med paus för militärtjänst. Där Mats mellan åren 1978-1979 gjorde militärtjänst vid Arméns Stabs- och Sambandsskola i Uppsala (plutonsbefälsutbildning).

Redan som junior blev Mats en rätt bra schackspelare och hade sina duster i Junior-SM gruppen. Långt efter fortsatte han ha vänskapliga relationer med många deltagare. Mats var alltid väldigt hövlig och konversabel oavsett vem det var han pratade med och det är något som väldigt många som mötte honom uppskattade. Ihop med en gladlynthet och humor som Mats ofta förde in i samtal. I princip kom de här sakerna naturligt för Mats och i de fall det var schacksammanhang han var på kändes han alltid extra mycket i sitt element. Samtidigt var Mats, enligt egen utsago, inte en uttalat social person. Han var absolut en person som även kunde dra sig tillbaka och göra något i ensamhet t.ex. läsa en bok eller skriva något alternativt bara kolla på schack. Mats hade en rätt gedigen schacklig utbildning. Som vuxen lyckades han uppnå ett antal bra schackliga prestationer; där de främsta måste anses vara två SM-grupp starter 1986 & 1989. Han har även kommit tvåa i öppna-SM 1989 och mästar-elit gruppen 1998. Kanske mest imponerande är dock Mats 45 schack-SM starter i rad.

Det är emellertid som klubbledare i Manhem och ledare inom Göteborgs schackförbund respektive Sveriges schackförbund (GSF respektive SSF) Mats är mest ihågkommen. För att inte nämna som tävlingsarrangör och tävlingsfunktionär. Han var en klar mångsysslare inom schacket. Mats hann med att göra så mycket gott för schacket inom sin livstid att det i princip är svårt att veta i vilken ände att börja berätta. För att förstå vidden av Mats engagemang följer här därför en redogörelse av olika engagemang Mats haft (mest schackliga, men inte bara):

1968 Gick med i Lundby SS
1973
Gick med i SS Manhem
1975 Började engagera sig i SS Manhems ungdomsverksamhet
1975-2019 SM deltagare 45 år i rad
1976-2021 Styrelseledamot i SS Manhem
1978-1979 Militärtjänst vid Arméns Stabs- och Sambandsskola, Uppsala (plutonsbefälsutbildning)
1985 Vann Göteborgs distriktsmästerskap
1986 Deltog i SM-gruppen första gången (spelade även 1989)
1986-1991 Kanslist tidningen arbetet Väst. Samt ansvarig schackspalten
1987-1996 Ledamot i SSFs ungdomskommitté
1987-2008 Förbundskapten för juniorer
1989-1996 Skribent i Tidskrift för schack. Samt ungdomsredaktör.
1990 Översatte sin första schackbok “Schacköppningar” – Ica bokförlag. För samma förlag skulle även “Slutspel i schack” (1993), “Schackboken” (2006) och “Lär dig spela schack” (2007) översättas av Mats och senare fast för Turkan förlag “Schackspelarens bibel” (2015)
1991-2016 Ordförande i SS Manhem
1995-1996 Ledamot i SSFs omorganisationskommitté
1996-2013 Styrelseledamot i SSFs centralstyrelse
1996-2008(?) Ledamot i SSFs tävlingskommitté
2000-2004 Ordförande i SSFs utbildningskommitté
2004-2016 Styrelseledamot i GSF
2004-2016(?) Ordförande i GSFs ungdomskommitté
2004 Utsågs till internationell domare (IA)
2004-2010 Ledamot i SSFs utvecklingskommitté
2006-2007 Ledamot i SSFs kommitté för framtagande femårig handlingsplan
2016 Utsågs till hedersledamot SS Manhem
2016-2019 Kanslist GSF (även en kortare tid 1992 enligt uppgift)
2019 Utsågs till hedersledamot SSF

Medgrundare och drivande Manhems ungdomslagtävling (fungerade som inspiration för kadettallsvenskan)
Medgrundare och drivande Göteborg Cup schack (en större ungdomstävling med tidvis mycket stort deltagande från Danmark och Norge)
Medgrundare och drivande Manhem Open (en juniorturnering som gått 40 gånger där tidvis största delen av sveriges juniorelit varit med)
Medgrundare och drivande Manhems Schackvecka
Medgrundare och drivande Kvibergspelen schack-grandprix

Inom riksförbundet SSF var Mats aktiv fram till 2013. Det följer när man ser framför sig Mats centralstyrelseposten samt alla kommittéengagemang och dylikt att Mats engagemang för schacket i Sverige var enormt och mycket långsiktigt. Han var en otroligt uppskattad förbundskapten för juniorer en längre tid. Ett av hans huvudområden var också att vara huvudansvarig för ungdomsledarutbildning inom SSF. Det är svårt att tänka sig en bättre person på den posten. Mats såg kopplingen mellan utbildning inom alla former av verksamhet och verksamhetens långsiktiga möjligheter att lyckas. Mängden ungdomsledare och andra i riksförbundet som lärt sig betydande saker, sådant som de själva sagt sig värdesätta, av Mats under alla år är av allt att döma mycket stor. Han var oerhört bra på att anlysera ner saker till sina viktigaste beståndsdelar. Den här verksamheten funkar därför att x-ledare gör en stor insats och y-förutsättning finns och ändring z som föreslås är något som definitivt kommer försämra saker… Sådana typer av resonemang. Sagda så att folk förstod. Oftast med väldigt klara värdeomdömen om vad som var bra och inte. Mats använde till fullo sin stora erfarenhet, goda men selektiva minne och en sorts ekonomisk grunduppfostran som han fått via sin familj och utbildning. Tre år ekonomisk linje på gymnasiet och fem år ekonomilinje på Göteborgs universitet. Han var sällan sen med att påpeka att ekonomisk grundsyn visat sig vara en oerhörd tillgång för honom själv i sitt liv. Samt att det mer allmänt inom verksamheter fanns få saker som var så potentiellt destruktiva som när grupper eller individer ansvariga för verksamhet tappar ekonomiskt tänk helt.

Inom distriksförbundet GSF var Mats en mycket stark positiv kraft. Både som medlem i styrelsen och periodvis anställd men utanför styrelsen. Egentligen även innan han gick in i styrelsen. Det är mycket sällan Mats missade möjlighet att diskutera Göteborgsschackets framtid och liknande på distriktsmöten eller ens i mer informella sammanhang med schackkamrater från andra Göteborgsklubbar. Likt som för schacket på riksnivå hade Mats en rätt klar bild av hur schacket i Göteborg skulle stärkas. Främst genom att mängden ungdomar på sikt skulle öka i klubbarna, dessa ungdomar alltid skulle ha chansen att spela och bli bättre samt att ledare skulle utbildas fortlöpande. För all sin koppling till just Manhem som klubb var också Mats alltid mycket klar med att ett starkt distriktsförbund är bra för alla klubbar och värt att jobba för, att det var bra när klubbar hjälpte varandra och i allmänhet att klubbdöd och liknande var ett systemhot mot schacket som behövde motverkas aktivt. Mats hade förmånen att vinna Göteborgsmästerskapet 1985 och det är således även en Göteborgsmästare som gått i graven.

För Schacksällskapet Manhem var Mats en otroligt stark drivande kraft. Han byggde upp (ihop med andra) klubbens ungdomsverksamhet, som senare blev en omfattande seniorverksamhet. Han medgrundade och drev även (igen ihop med andra) ett antal framgångsrika schackliga tävlingar och projekt. Dessutom var han ordförande i 25 år; under vilken tid Manhem hela tiden i schackklubbstermer haft ett mycket högt medlemsantal och hög tävlingsaktivitet i många olika former. Under denna tid har även Manhem rent ekonomiskt sett byggt upp eget kapital som kommer vara av stor hjälp till klubben även framöver. Mats bidrag till klubben kom dels i form av en enorm tidsinvestering från hans sida. Det var sällan Mats var någonstans annat än på klubben. Långa dagar där han i princip alltid såg till att delar var “i schackets tjänst” som han brukade säga. Sjukdom och en sorts övre spärr i möjligheten att beställa sjukresor gjorde att han spenderade mer tid hemma de sista åren, men han sökte sig så ofta han kunde ändå till klubblokalen på Vegagatan 20. Ett annat inte helt underskattat drag Mats hade var att han var bra på att ge plats och i stor mån inspirera andra klubbaktiva och ledare. Delvis gillade han helt enkelt att involvera fler människor i arbetet runt klubben och delvis hade han förmågan att se klarare än de flesta var extra insatser behövdes. Han kunde ofta inspirera. Ibland på lite mer subtila sätt. Likt att förvånansvärt ofta och i alla möjliga sammanhang komma tillbaka till att “någon jävel kommer behöva göra jobbet”. Därmed inte sagt att allt alltid var planerat ner i detalj vid evenemang och liknande. Som alla andra var han mänsklig och kom ibland knappt i tid eller hade inte lagt den tanke och planering som krävdes för något.
Mats var i nästan alla lägen väldigt bra på att komma på lösningar och liknande, som lyckligtvis tenderade att fungerade även i rätt pressade situationer. Han stressade sällan upp sig heller. Det gällde att vara metodisk och ta en sak i taget. Han var också en person som visste att det ibland var det bästa att vänta eller göra ingenting alls. Underskattade saker i många sammanhang. När Mats var tävlingsledare eller domare (Mats var IA-internationell domare) var han oftast otroligt lugn och det tjänade honom för det mesta väl. Han var nästan alltid uppskattad av deltagarna i båda rollerna.

Om det är något som Mats sagt, berättat innan jag tog över ordförandeskapet, är det att man hela tiden måste hålla utsikt efter möjligheter i livet. Mats har lämnat oss. För de som finns kvar finns dock fortfarande alla möjligheter att inspireras av det Mats gjorde när han fortfarande levde, göra bra livsval i allmänhet och försöka göra någon typ av skillnad för andra likt Mats gjorde. Vila i frid.