På fredagen drog Manhems schackvecka sin sista suck för den här gången och framför allt gick stormästarturneringens sista rond. Årets upplaga har kännetecknats av stor kampvilja som det har varit en fröjd att följa. Nytt för i år var att vi ordnade turneringen med två dubbelronder, alltså ett hårdare spelprogram. Det hade varit rimligt att åtminstone vissa deltagare hade givit sig själva litet behaglig ledighet genom att spela en och annan snabbremi, men detta har inte skett. Kampviljan har inte avhållit spelarna från ett sympatiskt och vänskapligt uppträdande och trivseln har varit god.

Detta är tredje året som klubbens internationella turnering spelas i form av en schackvecka med en stormästarturnering som flaggskepp. Också denna gång fick två av klubbens egna förmågor tillfälle att mäta sina krafter med riktigt kvalificerat motstånd. En framgång för tävlingen var tveklöst också att den slutade med att Anton Frisk Kockum erövrade en IM-inteckning.

I den nionde ronden var det äntligen ett fåtal spelare som hade motiv för snabba remier. Eduardas Rozentalis spelade vit mot Thomas Henrichs, vars drömmar om den avgörande stormästarinteckningen gick i kras ronden innan. Spelarna enades om delad poäng efter åtta drag, vilket för Rozentalis innebar en säker delad seger.

Lika snabbt, eller noga räknat nio drag, gick det i mötet mellan Anton Frisk Kockum och Jasmin Bejtovic. Att Frisk Kockum var nöjd med den remi som säkrade IM-inteckningen efter två förluster i svit är knappast ägnat att förvåna eller väcka klander, inte heller att Bejtovic stod till tjänst.

Hans Tikkanen spelade Reti mot Mats Welin, som svarade med att genast spela ned sin centrumbonde till d4. När vid erbjöd bondeavbyte i centrum med först e3 och sedan d4 öppnades spelet raskt och den svarta bondekilen och terrängövervikten var ett minne blott. Med brädet vidöppet uppstod möjligheter till pjäshot och den vägen försvann ett par pjäser från brädet; dess värre för Mats eliminerades ett par svarta bönder i samma veva också. En tredje bonde gick samma väg och strax gav Mats slaget förlorat.

Tomi Nybäck spelade Engelskt mot Emanuel Berg och offrade ganska snart bonden på c4, självaste engelskbonden. Finländaren hann göra ett par extra drag medan Bergs dam drog sig tillbaka till tryggheten bland de egna pjäserna. Nybäck, på skarpt humör, följde upp detta med ett springaroffer på d5 som öppnade kungslinjen. Berg gav prompt tillbaka pjäsen och spelade vidare med bonde över och hade nog inget emot att partiet gick in i en slagväxlingsfas som ledde till att allt försvann utom damerna. Berg avancerade i centrum med sin fribonde där och stod bra. Ändå fick partiet ett litet snöpligt slut när svensken efter ett par damschackar fick tillfälle att hota en vital vit bonde. I det läget stod både vits kung och dam så illa till att ingen av dem kunde gardera bonden. Ställd inför detta gav Nybäck upp partiet.

Victor Nithander spelade Engelskt mot Daniel Semcesen, som ställde upp sig mot den vita bonden på e4. Den lät Victor motståndaren slå och följde upp med kvalitetsoffer som också fortsatte till dambyte. Med kvalitet under lyckades Victor snöra på Semcesen en tvångströja med bindning av en springare på diagonalen mot kungen som bärande tema. Svart sprattlade och kämpade, men efter ett tiotal drag kunde Victor ta tillbaka kvaliteten – men med bindningen i behåll. Svarts pjäser, uppbundna av spiken, hade svårt att hinna runt och gardera sina bönder. Till sist föll en bonde med en till på väg åt samma håll och då sträckte Semcesen fram kardan.

Slutställning: Emanuel Berg 6, Eduardas Rozentalis 6, Hans Tikkanen 5½, Thomas Henrichs 5½, Tomi Nybäck 4½, Anton Frisk Kockum 4½, Victor Nithander 4½, Daniel Semcesen 4, Jasmin Bejtovic 3 samt Mats Welin 1½ poäng.

Turneringstabell för stormästarturneringen hittar du här.
Partierna från stormästarturneringen och Elo-turneringen hittar du här.

Som det gamla ordstävet lyder: underskatta aldrig en stormästare! Den åttonde ronden artade sig till en klang- och jubelföreställning för stormästarskrået, vars medlemmar drog in fyra poäng av fyra! Baksidan av den medaljen är att chanserna till titelinteckningar i tävlingen, som för ett par ronder såg så ljusa ut, verkar smälta bort som en klick smör i stormästarnas heta stekpanna. Chanserna för Thomas Henrichs och Victor Nithander är borta och efter två raka förluster är inte ens tidigare ledaren Anton Frisk Kockum på den säkra sidan.

Nimzoindiskt blev spelöppningen mellan Daniel Semcesen och Anton Frisk Kockum med den senare bakom de svarta pjäserna. Centrum formade sig låst till en vit bondekil med d5 som spjutspets, omgiven av svarta bönder. Damflygeln förblev orörd under partiet och Semcesen koncentrerade sig på en bondeoffensiv på andra sidan med kungen i en sorts fältherreroll närmast bakom. Frisk Kockum sökte stäcka angreppsplanerna genom att själv spela g7-g5 framför sin kung, men bonden blev svag och vit kunde dubblera på h-linjen mot bonden h6, som föll. Svart sökte spärra vits angreppsväg genom ett springarblock på g5 och h7, men Semcesen kunde dyrka upp låset genom ett skenoffer av springaren på försvarsbonden f6. Ganska snart återfick vit det offrade materialet med övergång i ett löparslutspel med två merbönder och vinsten var en formsak.

Eduardas Rozentalis spelade Jugoslaviskt mot Mats Welin, vars tidigt utvecklade löpare g5  kördes bort två steg av svarts kungsflygelbönder. Båda parterna rockerade långt och litauern arbetade vidare på kungsflygeln med fortsatta trakasserier av vits löpare. Svarts bönder bröt upp kungsflygeln och för att freda sig gav Mats en kvalitet. Ställningen öppnades vidare och vit lät sin kung ta skydd på a3, vilket visade sig vara en farlig plats när Rozentalis hittade vägen in med sin dam till c1 och damen blev också den vita monarkens bane på b5.

Också mellan Emanuel Berg och Victor Nithander blev öppningen Jugoslaviskt. Berg rockerade långt medan Victor lämnade kvar kungen i centrum och sökte angrepp på damflygellinjerna. Därav blev dock intet, utan damerna byttes i ett tidigt skede av fientligheterna, varpå Berg kunde ta över spelet på damflygeln, där Victor ståtade med bondesvagheter på a7 och c6. Att både skaffa undan kungen och behålla bondejämvikten blev en övermäktig uppgift för svart, som i stället satsade på sin fria d-bonde, hans hopp om motspel för att motverka vits förbundna a och b. Det blev också så att svart fick en hel del motspel, inte genom d-bondens farlighet i och för sig, men tackvare svarts torn som kom in och röjde av vits kungsflygel. Slutänden fick dock Berg fart på sin a-bonde, som snabb som vessla pilade ned mot förvandlingsfältet. Svarts torn måste avbryta vad det höll på med för att återvända hem och behärska åttonde raden, men när vits b-bonde anslöt sig till sin kompis stod tornet maktlöst. 1 – 0.

Thomas Henrichs, med vittring på den avgörande stormästarinteckningen, spelade Spanskt mot Tomi Nybäck, som överraskade med Jänischgambit. Som spelet löpte utvecklade sig båda parter lugnt och det blev till en början ingen riktig gambit, men efter ett femtontal drag tog vit tillfället i akt att hösta in en svart bondesvaghet, medan svart utvecklade sitt löparpar som tillsammans med ett starkt bondepari centrum gav en del spel för minusbonden. Strax därefter tog Henrichs tillfället att offra kvalitet för den ena av svarts centrumbönder, vilket gav två bönder för kvaliteten. Svart fick dock stopp på vits bönder som aldrig hann utveckla sig till något verkligt farligt. Bönderna byttes ned så att tre mot två återstod på kungsflygeln, men det var snarast vits pjäser som hade svårt att finna  fotfäste. När en vit springare blev fångad vid bakkanten gav tysken slaget förlorat.

Jasmin Bejtovic spelade Damgambit mot Hans Tikkanen och fick Slaviskt emot sig. Via den ganska slutna uppställningen följde dambyte på b3 som till efterskörd gav en bondesvaghet som Bejtovic snart erövrade. Damflygeln låstes och vit sökte spel på kungsflygeln och sin halvöppna g-linje. Tikkanen höll liv spelet genom att själv stöta med g7-g5 och efter en del bondebyten på den sidan var man inne i ett löparslutspel med bibehållen merbonde för svart. Svart lyckades byta sin a-bonde mot vits g-bonde och förenklade därmed till ett spel där merbonden var en fribonde på f-linjen. Med aktiv kung det vita motståndet ganska lätt  kämpas ned vid det laget.

Ställningen efter åtta ronder: Eduardas Rozentalis 5½, Emanuel Berg och Thomas Henrichs 5, Tomi Nybäck och Hans Tikkanen 4½, Anton Frisk Kockum och Daniel Semcesen 4, Victor Nithander 3½, Jasmin Bejtovic 2½ samt Mats Welin 1½ poäng.

Turneringstabell för stormästarturneringen hittar du här.
Partierna från stormästarturneringen och Elo-turneringen hittar du här.

Börjar stormästarna vakna till liv? Den frågan kan man med fog ställa sig sedan de fyra stormästarna i startfältet i den sjunde ronden bärgat 3½ poäng. Både Tomi Nybäck och Hans Tikkanen skördade sina första segrar, och Eduardas Rozentalis, som fortfarande är obesegrad, tog sin andra vinst. Tyske IM Thomas Henrichs behöver vid det här laget 1½ på de två sista ronderna för att ta sin stormästarinteckning. Anton Frisk Kockum fick inregistrera ett streck i räkningen när han förlorade mot Hans Tikkanen, men en remi på två ronder är fortfarande nog för IM-inteckningen.

Tomi Nybäck spelade vit mot Mats Welin och bjöd upp till Katalanskt. Finländaren centraliserade sina pjäser och lyckades med konsten att för varje pjäsbyte få de återstående pjäserna i mer aggressiva positioner. I tjugofjärde draget var tiden mogen för ett tornoffer mot manhemitens kungsställning och efter detta låg Mats´ ställning i ruiner.

Victor Nithander spelade Engelskt mot Thomas Henrichs och lät sina kungsflygelbönder rulla fram i långsamt och majestätiskt tempo. Men innan de hunnit fram fann tysken tiden mogen för ett öppnande av damflygeln, där han fick spel mot Victors ensamma b-bonde. Victor strävade oförtrutet framåt på kungsflygeln, men utan att på något vis komma fram och rätt var det var så föll den svaga b-bonden för honom. Med det bondevinnande tornet på b2 som avstamp gick nu finländaren till motangrepp och snart var Victors pjäser stadda i full reträtt. När vit hissade kapitulationsflagg stod de svarta kungsflygelbönderna fortfarande på sina utgångsfält.

Daniel Semcesen spelade svart mot Emanuel Berg och försvarade sig med Ryskt. Både spelarna valde att staga upp sitt eget centrum med c-bonden snarare än att angripa motståndarens. Både tornparen byttes av på den öppna e-linjen och kvar fanns dam och två lätta på var sida. Berg bröt upp centrum och försökte få grepp på Semcesens kung, men den var ganska hal. I stället kunde svart aktivera sin dam och ta ut remischackar.

Eduardas Rozentalis spelade c3-varianten mot Jasmin Bejtovics sicilianska försvar och gav tidigt bosniern en isolerad dambonde. Blockadfältet d4 utgjorde en god utgångspunkt för fortsatt initiativ. När man kommit in dubbelt tornslutspel föll äntligen d-bonden. Litauern visade god slutspelsteknik när han förde hem tornslutspelet med merbonde utan att släppa till motchanser.

Anton Frisk Kockum spelade Nimzoindiskt mot Hans Tikkanen och centrum kom att upptas av bondeparet d4 mot d5 och öppna linjer på c och e. Via pjäsbyte på e6 kunde Tikkanen ge sin motståndare en försvagad bondeställning och efter manövrerande där svart sökte aktivitet mot kungsflygeln föll till slut  en bonde för honom. Vid övergång till tornslutspel kunde Tikkanen ta en andra bonde och resten var en tekniksak.

Ställningen efter sju ronder: Thomas Henrichs 5, Eduardas Rozentalis 4½, Anton Frisk Kockum och 4, Emanuel Berg, Victor Nithander och, Jasmin Bejtovic , Tomi Nybäck, Daniel Semcesen och Hans Tikkanen 2½ samt Mats Welin 1½ poäng.

Turneringstabell för stormästarturneringen hittar du här.
Partierna från stormästarturneringen och Elo-turneringen hittar du här.

Den sjätte ronden bjöd också den på hård kamp vid alla bord. Ingen av tätmännen vann sitt parti, medan däremot Victor Nithander via vinst i manhemderbyt med Mats Welin anslöt till tätgruppen, en halvpoäng bakom ledande Henrichs och Frisk Kockum. Man kan notera att tyske Thomas Henrichs har vittring på stormästarinteckning i det han behöver 2½ poäng utöver de fyra han har för att nå det målet. För Anton Frisk Kockum ligger IM-normen på 4½ poäng och steget dit är alltså ytterligare en halva. Efter sex ronder behöver Victor Nithander ytterligare 2½ poäng till sin första stormästarinteckning.

Victor Nithander spelade Jugoslaviskt mot Mats Welin och kunde ganska snabbt tillskansa sig en merbonde via skenoffer i centrum jämte damschack på h4. Har man inte sett det någon gång tidigare? I tillägg till merbonde hade Victor ett starkt löparpar och det är inte att förvånas över att Mats via taktiska förvecklingar försökte vinna tillbaka material när tillfälle tycktes erbjuda sig. Nu var det erbjudandet bara skenbart och Victor kunde säkert ratta in en pjäsvinst i stället.

Jasmin Bejtovic spelade Skotskt mot Tomi Nybäck, som flankutvecklade sin damlöpare och följde upp med framstöten d7-d5. Centrum öppnades raskt och Nybäck bekämpade motståndaren med dynamiska medel innan spelet gick in i en stiltjefas med svart merbonde och dubbla torn plus springare på var sida. Bejtovic  kunde belägra den svagaste svarta bonden och genom en dragupprepning leddes partiet in i remifållan.

Anton Frisk Kockum spelade dambondespel mot Eduardas Rozentalis och fick emot sig d7-d6 och Lg4. Via dragomkastning letade sig partiet in i en engelsk uppställning. Litauern kunde gripa ett lätt initiativ som han tog med sig in i slutspel med torn och springare. Med en bonde belägrad och ställd inför sitt fall kunde Frisk Kockum gå till en sorts motangrepp med en följd av sidschackar med tornet som mynnade ut i tornbyte. Med allt material samlat på kungsflygeln kunde inte svart etablera en försvarsställning när kungen var ute på äventyr och den vita springaren gick till anfall, När i stort sett samtliga bönder vandrat vidare till böndernas himmel beseglades fredsslutet.

Thomas Henrichs spelade vit mot Emanuel Berg i något slags Dam- eller möjligen Bogoindiskt. Berg ställde upp sig med en bondemur c6-d5-d6-f5 i centrum och med hjälp av något pjäsavbyte gled spelet in i en, för att använda en fackterm, ytterst knôkig ställning där efter trettiofem drag samtliga bondekedjor stod inkilade i varandra över nästan hela brädet – blott längs h-linjen fanns en lucka in och den lade tysken beslag på. Tornen kunde bytas av den vägen, men utan att någon vidare blotta stod att finns och efter femtiofem drag hade spelarna insett ställningens begränsningar och hissade fredsflagg.

Larsens spelöppning blev valet när Daniel Semcesen som vit ställdes mot Hans Tikkanen. Tikkanen monterade upp en fin bondevägg i centrum som dock stoppades upp av en vit spärr i form av en bonde på e4. Tikkanen sökte skapa spel på linjerna mot vits långa rockadställning och gav en, sedan två och slutligen tre bönder för den goda sakens skull. Uppföljningen kom i form av att svart släppte ett torn för att komma in på vits första rad med dam och torn. Där tog de tillbaka en lätt pjäs för att sedan jaga ut vits kung, som måste ta skydd på framsidan av bondeskyddet. Väl där stod den dock ganska skyddad mot ytterligare överfall och med kvalitet under och en inte helt säker egen kung såg sig Tikkanen tvingad till fortsatta angreppsförsök och efter ytterligare förvecklingar var materialunderläget fastställt till en springare i det avslutande damslutspelet. Semcesen manövrerade sin kung i säkerhet varefter Tikkanen gav slaget förlorat när hans sista bonde föll. En riktig holmgång!

Ställningen efter sex ronder: Anton Frisk Kockum och Thomas Henrichs 4, Emanuel Berg, Victor Nithander och Eduardas Rozentalis 3½, Jasmin Bejtovic , Tomi Nybäck, Daniel Semcesen och Hans Tikkanen 2½ samt Mats Welin 1½ poäng.

Turneringstabell för stormästarturneringen hittar du här.
Partierna från stormästarturneringen och Elo-turneringen hittar du här.

Stormästarturneringens femte rond blev sinnebilden av en kamprond, med inget parti kortare än 46 drag. Här var det inget tal om att spara krafter inför onsdagens dubbelrond! I tabellställningen ligger spelarna snyggt grupperade parvis och i ledningen har Anton Frisk Kockum fått sällskap av trögt startande men idogt spurtande Thomas Henrichs.

I mötet mellan Tomi Nybäck och Anton Frisk Kockum spelade den senare som svart Bogoindiskt och efter bytet av svartlöparen mot springaren öppnades d-linjen samtidigt som damflygelbönderna intog låst läge. Svart expanderade i centrum med e6-e5-e4, vilket finländaren försökte motverka genom att ställa upp ett latent matthot längs långa diagonalen mot g7. För att slippa den tvångströjan tillät Frisk Kockum dambyte på e5 och spelarna gick in i slutspel TTLS på var sida och med tornlinjen i vits hand. Den utnyttjade han till att tränga in i svarts ställning, men samtidigt sökte svart hota bort den vita springare som hämmade svarts spel från sin framskjutna position på f5. Följden blev pjäsbyte av f5 mot Lb7 och bibehållen materiell jämvikt. Medan vit var inne och grejade med sitt torn på damflygeln snodde svart åt sig tornlinjen. En bondekapplöpning uppstod med två fribönder på var sida, men båda sidor hade försvarsresurser nog för att stämma i bäcken och partiets svallvågor stillnade till ett fredsslut.

Eduardas Rozentalis spelade Tarrasch med Ld3 mot Hans Tikkanens franska öppning. De vita damflygelbönderna slängdes på initiativets offereld och litauern kunde glädja sig åt ett torn på sjunde raden. Med hot om avbyten kunde Tikkanen dock aktivera sina pjäser och sätta fart på sin merbonde, den avlägsna a-bonden. Avbyten av de tunga följde och a-bonden kunde leta sig ned till andra raden, men där var den dåligt understödd och mot vits försvarsplan att marschera över med kungen från f1 och ta bonden fanns inget giftigt vis att förstärka svarts spel. Remi i femtio drag.

Emanuel Berg spelade vit mot Mats Welin och valde anrika Italienskt, giuoco piano som det så vackert heter. Spelet antog sluten karaktär där spelarnas hästar siktade in sig på fälten på f4 respektive f5 och efter löparbyte mot springare fick vit fram sin e-bonde till fältet f5. Den asymmetriska bondeställningen och aktiva pjäser på båda sidor skapade spännande spel och med bibehållen jämvikt fördes spelet vidare in i slutspel med torn och lätt på var sida. Svart hade en central fribonde och vid två förbundna på a och b. Vits bönder var inte särskilt startsnabba och svarts kungsaktivering i centrum var fullt tillräckligt för att säkra delad poäng.

Victor Nithander spelade Engelskt mot Jasmin Bejtovic, som tidigt expanderade i centrum med c5-d5. Bejtovic valde att spela med bondekil och spelade fram d5-d4, vilket gav terräng men också vita fält på c4 och e4. Bosniern ställde upp sig för, och genomförde, löparbyte på vita diagonalen. Victor sökte motspel mot svarts svaga bonde på b6, men till priset av att hans egen kungsställning slogs sönder genom ett pjäsbyte som fjärmade kungens bondeskydd på g-linjen. Det tycks som om Bejtovic i detta läge, med Victors pjäser och framför allt dam borta på damflygeln glufsande b-bonde hade möjlighet till ett blixtangrepp med dam, torn och springare som inte hade slutat väl för manhemiten. Begreppet ”förgiftad bonde” föreslår sig självt, men det antyder förekomsten av en fällutläggare som vet hur fällan skall slå igen, och i det här fallet deplacerade svart en springare för att i stället efter något drag gå med på dambyte och slutspelet var ett faktum; ett faktum där vit etablerade aktivt spel med TSK, vilket var vad som fanns kvar på brädet. Ganska snart blev vits pjässpel så besvärligt att svart fick betala med en springare för att lösgöra sig. Svart sprattlade några drag men måste snart ge sig när hans bönder tog slut.

Thomas Henrichs har efter en inledande förlust fått luft under vingarna och ställdes som vit mot Daniel Semcesen. Spanskt blev öppningen, som Semcesen bemötte med Sf6 jämte Lc5. Dambytet var nästan omedelbums ett faktum och en ädel kamp vidtog med öppen e-linje, två torn och tre lätta pjäser vardera. Genom aktivt spel kunde tysken locka fram svagheter i form av en dubbel svart centrumbonde och i form av en isolerad svart kantbonde. Massagen av dessa pågick ett bra tag, men svart höll stånd. Då prövade Henrichs en ny metod att komma framåt, nämligen att omvandla de svarta svagheterna till aktivt spel med löpare och kung genom avbyten. Semcesen försvarade sig segt, men efter åttio drag hade den tyska strategin krönts med framgång när en svart löpare blev dominerad och gick förlorad.

Ställningen efter fem ronder: Anton Frisk Kockum och Thomas Henrichs 3½, Emanuel Berg och Eduardas Rozentalis 3, Victor Nithander och Hans Tikkanen 2½, Jasmin Bejtovic  och Tomi Nybäck 2  samt Daniel Semcesen och Mats Welin 1½ poäng.

Turneringstabell för stormästarturneringen hittar du här.
Partierna från stormästarturneringen och Elo-turneringen hittar du här.