Den fjärde dagen i Nordstan bar ungdomsschackets prägel. I knattecupen återstod fyra 10-åringar som möttes parvis i semifinaler och därefter i final. På förmiddagen spelade Carl Gustafsson Wolf mot Marcus Ossowicki, ett möte som slutade 2 – 0 till Carl. Avgörandet föll genom att Marcus´ kung i båda partierna blev fast i mitten och föll offer för angrepp.
I den andra semifinalen kopplade Saga Drakengren greppet mot Albert Palle genom att också angripa Alberts kung i centrum. I det andra partiet vände dock bladet och trots moget tänkande kunde inte Saga rädda sin ställning. Liksom i kvartsfinalen fick särspelspartiet spelas vid vanligt bräde och med schackklocka för att spara tid och då fällde Albert avgörandet.
Juniorkampen är en aktivitet som i år återupplivades efter att ha legat i träda några år. Den utgörs av en klocksimultan mellan en av klubbens storspelare och vårt juniorlag. Victor Nithander antog utmaningen och juniorlaget kom att bestå av åtta spelare snarare än tilltänkta tio. Den ene var i England, den andre i USA, den tredje i Sydamerika och den fjärde i Vietnam. etc. Det var ett kallningsarbete som inte gick helt friktionsfritt!
Matchen kom dock till stånd och Victor kunde gå obesegrad genom det hela; främst var han pressad av Johannes Aira, men lyckades rädda sig in i ett olikfärgat löparspel där hans unge motståndare inte kunde komma igenom trots två merbönder. Partierna vid bord fem-åtta tog Victor hem ganska tidigt och i resten av mötena var han inte allvarligt hotad. 6 – 2 blev alltså slutsiffrorna, vilket är det bästa resultatet för simultangivaren hittills under Nordstans historia.
|
Victor Nithander |
2494 |
Harald Berggren Torell | 2091 | remis |
| Johannes Aira | 1986 | remis | ||
| Jessica Bengtsson | 1927 | remis | ||
| Elias Karlsson | 1724 | remis | ||
| Gabriel Svorono | 1702 | 1 – 0 | ||
| Sandro Olofsson | 1294 | 1 – 0 | ||
| Ossian Jansson | 1237 | 1 – 0 | ||
| Leonardo Aira | 1096 | 1 – 0 | ||
| 1632 |
6 – 2 |
Absolut sista programpunkten var finalen i knattecupen. Carl Gustafsson Wold och Albert Palle presterade en finaluppgörelse som verkligen hedrade klubbens ungdomsverksamhet. Också denna drabbning stod 1 – 1 efter två partier och ett särspelsparti behövde tillgripas. Efter en ganska tillknäppt spelöppning var Albert kvalitet över, men Carl gav sig inte utan lät dam och springare belägra damflygeln. Efter ett flertal försvarsdrag av Albert föll till slut ett par bönder och efter dambyte hade Carl tre bönder för kvaliteten. Albert försvarade sig segt och inte heller när två Carl-bönder slagit sig fria var slaget förlorat, för försvarstornen hindrade nedträngandet. Det var först när Carls kung kastade sig in i fajten som avgörandet föll; mot den anfallsplutonen kunde inte Albert värja sig utan efter dryga sjuttio drag var matten ett faktum!
Traditionen med Manhems schackdagar är nu trettio år gammal och mången göteborgare har stiftat bekantskap med schacket denna väg. Genom åren har också ett antal nya medlemmar hittat vägen till klubben. Nordstans ledning är värd ett tack och ett erkännande för detta och att man trädde in som sponsor för vår schackvecka i somras förstärker bilden av en schackets (och Manhems) välgörare. Ett tack riktas också till klubbens funktionärer på plats under veckan, främst Rutger Almquist, Michael Sheingold, Mats Welin och Jakob Wåhlander samt förstås till de manhemiter som ställde upp och spelade under schackdagarna.